DEN 1 SEPTEMBER 2021 ersattes den europeiska standarden EN 12464-1:2011 av en reviderad utgåva, EN 12464- 1:2021 Ljus och belysning – Belysning av arbetsplatser – Del 1: Arbetsplatser inomhus. Detta är den andra revideringen av den ursprungliga standarden, som publicerades 2002, följt av en första revidering 2011.
Så vad har förändrats sedan 2011 års upplaga? Det har gjorts några ganska betydelsefulla tillägg, särskilt vad gäller mänskliga behov och användarnas behov, som nu får ett mycket större erkännande. Belysningskrav för arbetsområden där visuella uppgifter utförs ges en nära relation till det rum där arbetet sker. Tekniskt sett har lysdioder tagit över som den viktigaste ljuskällan från tidigare teknik.
Förändring till det bättre – det är uppenbart
Den europeiska standarden för belysning av arbetsplatser inomhus, EN 12464-1, reviderades 2021 och innehåller vissa viktiga ändringar och tillägg. Vi pratade med Erlend Lillelien och Dr. Paul Walter Schmits-Reinecke – två långvariga medlemmar i standardens tekniska kommitté om hur de nådde samsyn om dessa förändringar och hur standarden antas i hela Europa.
De huvudsakliga ändringarna jämfört med föregående version är:
• Fler parametrar och ändringar i tabellen.
• Fokusera på ökad ”rumsljusstyrka”.
• Beräkningsområden förtydligas.
• Rekommenderad praxis avseende UGR-metoden
(Unified Glare Rating – enhetligt bländvärde)
(bilaga A).
• Icke-visuella effekter från belysning (bilaga B).
• Överväganden vid utformning av belysning
(bilaga C).
En av de viktigaste förändringarna i standarden är att fler parametrar har lagts till i beräkningstabellen, särskilt när det gäller användningen av ”modifierad illuminans”. Övriga delar av tabellen inklusive viss text och referenser har också uppdaterats.
När det gäller ”rumsljusstyrka” och beräkningsområden bidrar illuminanser på väggar och tak, tillsammans med ytreflektioner, till luminanser och är indikatorer på ”upplevd rumsljusstyrka”. Kraven för det ”visuella arbetsområdet” definieras nu i termer av ”Em som krävs” och ”Em modifierade”, med ”rum och utrymme” som benämns ”Em vägg”, ”Em cylindrisk” och ”Em tak”. Resultatet av
dessa förändringar är att rumsbelysningen ökar under dessa nya krav. Beräkningsområdena, dvs. arbetsområde, närområde och omgivande område klargörs också.
Standarden anger att belysningen ska vara justerbar efter de faktiska behoven hos användarna i byggnaden och att systemet ska säkerställa att belysningen kan uppfylla eller överskrida den rekommenderade illuminansnivån enbart med hjälp av den elektriska belysningen (förutsatt ett sämsta scenario utan dagsljusbidrag). Belysningen kan åstadkommas med hjälp av både dagsljus och elektrisk belysning eller valfri kombination av dessa. Belysningen ska också utformas så att den på ett energieffektivt sätt uppfyller ljuskraven för en viss arbetsuppgift, aktivitet eller
yta. Det är dock viktigt att inte kompromissa med de visuella aspekterna av en belysningsinstallation bara för att minska energiförbrukningen. Miniminivåerna för illuminans som anges i standarden är minimivärden som ska bibehållas över tid.
I bilaga A till den nya standarden ges rekommenderade bästa praxis för användning av UGR-metoden (Unified Glare Rating – enhetligt bländvärde). Belysningsprodukten måste verifieras med en UGR-tabell för att visa att produkten är lämplig för den visuella uppgiften. Tabellmetoden bidrar därför till att dämpa obehaglig bländning från armaturerna inomhus.
Bilaga B i den nya standarden avser de visuella aspekterna av belysning (t.ex. rummets ljusstyrka) men lanserar också de icke-visuella effekterna av belysning, inklusive hur belysning påverkar människors dygnsrytm och sinnesstämning, samt hur belysning kan förbättra deras prestanda och välbefinnande.
Bilaga C i standarden ”Beaktande av belysningsdesign” ger ett exempel på användningen av parametrarna ”Em som krävs” och ”Em modifierade” i en typisk beräkning av belysningsdesign för ett kontor där majoriteten av medarbetarna är över 50 år.
Intervju med Erlend Lillelien och professor Paul Walter Schmits-Reinecke från den tekniska kommittén för EN 12461-1: 2021
Erlend Lillelien är en oberoende konsult och senior belysningsdesigner som har arbetat inom belysningsbranschen sedan han tog examen från universitetet i Kansas. Med en gedigen bakgrund som arkitekt inom området elektriska lösningar och belysningslösningar har Erlend varit en värdefull medlem av CEN/TC 169/WG2 (arbetsgrupp 2 – Belysning av arbetsplatser) i CEN:s tekniska kommitté för belysning sedan 1998. Hans största bidrag har varit till standarderna under EN 12464 för arbetsplatsbelysning, både inom- och utomhus.
Prof. Dr. Paul Walter Schmits-Reinecke har studerat elektroteknik vid Berlins Tekniska Universitet och har under många år arbetat i olika kommittéer inom det tyska belysningstekniska sällskapet, särskilt inom området interiörbelysning. Paul har arbetat med en rad aktiviteter inom både nationell och internationell standardisering och har undervisat inom belysningsdesign på olika högskolor och universitet i Tyskland, inklusive Faculty of Design för HAWK i Hildesheim, TFH Berlin och BTU Cottbus. Paul har varit en värderad medlem av CEN/TC 169/WG2 (arbetsgrupp 2 – Belysning av arbetsplatser) i CEN:s Technical Committee on Light & Lighting sedan 2000, inom specialområdet inomhusbelysning. Han är nu professor och konsult.
Kan du beskriva den tekniska kommitténs arbetsgrupp för EN 12464-1 och hur den fungerar?
EL: Arbetsgruppen har 22-25 medlemmar. Vi har kanske träffats 25 gånger och diskuterat den nya reviderade 2021-standarden. Detta har tagit nära nog fem år att slutföra. Varje gång vi träffas är det oftast mellan 10 och 15 medlemmar närvarande. Varje land stöds i regel av en ”expert”, förutom Storbritannien och Tyskland,
som har upp till tre experter på varje möte. De länder som finns representerade i arbetsgruppen är huvudsakligen från Västeuropa och omfattar Norge, Sverige, Danmark, Finland, Storbritannien, Tyskland, Nederländerna, Schweiz, Österrike, Belgien, Italien, Frankrike och Spanien. Vi rapporterar till Europeiska standardiseringskommittén, CEN:s tekniska kommitté 169 för ljus och belysning.
PWSR: Den första europeiska standarden vi arbetade med var en utmaning eftersom vi var tvungna att sammanföra de olika kraven i varje medlemsland. Detta var, och är fortfarande, ett av våra huvuduppdrag i standardkommittén. Vi måste acceptera att människor gör saker och ting lite annorlunda jämfört med ditt eget land och även om det måste kopieras och följas i standarden har alla länder fortfarande viss frihet att beskriva, till exempel hur stor ”arbetsytan” är i en beräkning av belysningsdesign.
Hur når ni konsensus som arbetsgrupp?
EL: Vi har en sammankallande person som rapporterar till CEN, och som väljs av den tekniska kommittén. Vi når samsyn genom möten och diskussioner. Bara vid revideringen 2021 hade vi upp till 25 möten, som vanligtvis är tvådagarsmöten på olika platser i Europa. Varje medlemsland turas om att fungera som värd för mötena. Vid dessa möten når vi konsensus genom diskussioner, ofta mycket långa sådana! Under de senaste covid- nedstängningarna träffades vi online som en grupp med Microsoft Teams eller Zoom. Dessa har visat sig vara ganska användbara
och fungerat bra.
PWSR: Standardarbetet ska alltid utgå från samsyn. Vi måste alla enhälligt komma överens om en ändring eller ett tillägg till en standard. Men efter mötena innebär det att landets experter kan behöva acceptera vissa kompromisser. När de återvänder hem till sitt eget land måste de ”sälja” kompromissen till sin nationella kommitté, kollegor och medarbetare. Med detta sagt finns några nationella avvikelser i den nya standarden. Vi har bara en för Slovakien, tror jag. Den största avvikelsen över tid för denna standard har varit Danmark, där landets egna nationella regler angav att de kunde ha lägre illuminansnivåer än vår standard specificerade. Men dessa avvikelser är sällsynta.
EL: Många som läser den nya standarden glömmer, eller känner inte till, skillnaden mellan en standard och en guide. Vi skriver en standard och det är i grunden en minimilösning som du måste följa för att nå en viss nivå. Vi lägger stor ansträngning vid att inte beskriva själva belysningslösningarna, utan vi beskriver istället de prestandanivåer som du måste uppnå. Vi säger inte vilken typ av ljus du ska använda, till exempel nedåtriktade armaturer eller vägglampor, utan bara om de luxnivåer du måste uppnå. Många
läsare köper den nya standarden och är besvikna eftersom de behöver lokal landsspecifik vägledning om hur de ska tolka den nya standarden. De förväntar sig vägledning om en belysningslösning direkt från standarden, men det är inte en del av vårt uppdrag. Det är här de nationella guiderna kommer in i bilden, som hjälper varje land att tolka den nya standarden och fördjupa sig i vad standarden innebär för just det landet.
På grund av kostnadsproblem är minst hälften av medlemmarna
i arbetsgruppen anställda av tillverkare. Den andra halvan representerar vanligen standardiseringsorganisationerna. Några, liksom jag själv, är oberoende konsulter. Att försöka utveckla standarder utan att involvera tillverkare och belysningsdesigners skulle vara praktiskt taget omöjligt.
Hur kom det sig att du fick värdena ”Em som krävs” och ”Em modifierade” i den nya standarden?
EL: Det var verkligen en lång process som tog tre till fyra år. Det genomgick många iterationer innan vi hamnade där vi är nu. Belysningen styr till exempel användningen av ljusstyrningssystem, och för mig var detta mycket viktigt eftersom jag inte ville att vi skulle specificera att man måste använda det ”övre” eller det ”modifierade” värdet vid vissa specifika förhållanden. Kanske är din personalstyrka i allmänhet äldre, vilket är mycket troligt i framtiden. Jag ville inte att den aspekten skulle öka energiförbrukningen i onödan. För mig var det därför viktigt att ange det ”övre” värdet och det ”modifierade” värdet tillsammans med användningen av ett ljusstyrningssystem. Standarden anger att du kan använda ett reglersystem om du använder det modifierade värdet.
Nu när de visuella och icke-visuella effekterna av belysning har blivit en del av den nya standardens omfattning, kan du utveckla lite mer om processen som har lett detta framåt?
EL: I början av den femåriga granskningsprocessen skickade Lighting Europe ett brev till oss med förslag på att vi införlivar ”Human Centric Lighting” [HCL], alltså människoorienterad belysning, i den nya reviderade standarden. Därför var en av våra första uppgifter att se över den aspekten. Vi insåg ganska snabbt att det inte fanns tillräckligt med empiriska data för att stödja HCL för att kunna lägga till en ny kolumn till beräkningstabellen med nya värden. Det fanns för tillfället inga bevisbara data som stöd för detta tillägg. Därför avvisade vi Lighting Europes begäran om att
ta med detta i hela tabellen. Vi lade dock till formuleringar om HCL och justerbara belysningsreglage, men det var allmänna formuleringar och ledtrådar snarare än faktiska krav.
PWSR: För att få samsyn och en röst inom arbetsgruppen finns det två faktorer vi alltid måste ta hänsyn till: regelverk som vi definierar och kompletterar standarden måste vara vetenskapligt baserade. HCL var inte det vid den tidpunkten, och därför utelämnades det. De medlemsländer som ansluter sig till den europeiska standarden får inte heller ha någon egen förordning som strider mot standarden. Det vi gjorde i den här revideringen var att ge några tips och riktlinjer om HCL, men vi kan ännu inte göra det till en del av standarden. Vi kan dock inte bortse från att det just nu pågår en stor diskussion i branschen om detta. Vi kände alltså att vi var tvungna att införa den här aspekten i den nya standarden, men inte som ett krav, utan bara som en del informella referenser. Om vi hade utelämnat detta skulle folk säga att vi inte ens har insett dess betydelse. Det har varit en sorts kompromiss, antar jag. Nu är standarden större även om det inte finns något helt nytt i den. Tankarna har förändrats, men inte standarden i sig. Substansen förändrades inte alls. Den ser annorlunda ut, men samma ingredienser finns där. Användningen av ljusstyrningssystem nämns och rekommenderas i flera delar av den nya standarden, särskilt när det gäller modifierade ljusnivåer.
Kan du berätta mer om hur standarden rekommenderar användning av dynamiska och smarta belysningsreglage?
PWSR: Ja, belysningsreglage och ljusstyrningssystem nämns i den nya standarden, men det är inget nytt, dessa fanns i den tidigare versionen också. Det fanns alltid möjlighet att öka belysningen om personalen är äldre eller för att möjliggöra en specifik visuell arbetsuppgift. Med den nya standarden ber vi nu belysningsformgivare att titta på detta och vi vill driva dem vidare. Det kan till exempel finnas anledning att ta med högre belysningsnivåer och de bör ta hänsyn till sådant.
Detta tar oss till det som ligger bakom det nya nyckelordet ”modifierat”. Alltför många tittade på den gamla standarden och sa ”Jag får inte gå under det lägsta värdet eller över det högre värdet”. Men gamla standarden var aldrig tänkt att ge fasta värden. Med illuminans kan planerare använda tabellen och kontextmodifierarna för att definiera och argumentera för illuminansen själva. Jag tycker att den nya standarden är väldigt lärorik.